Replik 2: ”Beror tillfrisknanden efter bön på slumpen?”

Vill man hänga med i denna diskussionen från början så är det följande som har utspelat sig:

Ursprungsinlägg med länk till föreläsning (Anti-apologetik)

Respons på Svenska apologetiksällskapets blogg

Svar på responsen (Anti-apologetik)

Respons igen på Svenska apologetiksällskapets blogg – vilket är vad som bemöts här.

Format

Micael tycker likt förra gången att diskussionen tyngs av att jag inte har läst hans bok. Men ursprungsinlägget använde den föreläsning som Micael gjorde som grund för diskussionen. Formatet var alltså inte tänkt att diskutera boken i sin helhet. Men om Micael menar att argumenten i föreläsningen inte bör eller kan accepteras utan att ha läst boken så förefaller det märkligt att använda det över huvud taget i andra sammanhang (radio, föreläsningar, poddavsnitt). Är läsarna av denna blogg intresserade av en fullständig bokrecension av Dokumenterade Mirakler så är det givetvis fullt möjligt – men det kommer bli betydligt mer än 3 delar.

Som jag redan påpekat så var utgångspunkten att Micael presenterar detta argument så kort och koncist som möjligt i talad form – där boken antas vara mer en utbrodering av detta. Det är fullt möjligt att Micael har ett super-argument i boken som förändrar allt, men då är det ytterst märkligt att inte detta presenteras eller förklaras på annat håll. Om boken innehåller något super-argument så är det hög tid att lyfta fram det i så fall. Efter att ha läst andras bokrecensioner så är jag dock inte alls övertygad om att så är fallet – utan att det mest är ‘mer av samma’.

Denna blogg är inte tänkt att ha böcker som utgångspunkt i varje inlägg då det blir väldigt stora volymer text, än vad som passar i ett blogg-format. Det finns ett medvetet val att fokusera på talks, poddavsnitt och andra blogginlägg just på grund av att argumentationen är mer kondenserad.

Dessutom så stämmer det inte att jag endast skulle ha tagit del av de nio minuter totalt av den föreläsning i fråga där Micael använder mirakel-argumentet för guds existens – utan jag har lyssnat till säkerligen totalt flera timmar av diverse diskussioner Micael har haft kring boken. Bland annat diskussionen med Christer Sturmark samt Micaels reflektioner (del 1, del 2) tillsammans med andra teister efter medverkan i Människor och Tro på SR P1. Dessa utgör tillsammans ca 3,5 timmar, och hade detta material innehållit något argument som vederlägger min kritik eller på något annat sätt styrker Micaels argumentation så hade jag givetvis tagit upp det. Nu är så inte fallet, utan min uppfattning är att detta mest är ‘mer av samma’ sak och egentligen endast återupprepningar av samma argument igen och igen. Så det är i bakgrund av de 3,5 timmar plus 9 minuter som jag baserar min kritik på i tidigare inlägg. Dock är inlägget skrivet utifrån de 9 minuter endast på grund av att komprimera det till att passa i ett blogginlägg – något som Micael ändå tyckte var ganska långt.

Micael säger vidare att:

Jag har noterat att en del ateister som inte heller har läst Dokumenterade mirakler har hänvisat till AA:s inlägg som en anledning att inte ta boken på allvar – de behandlar den som en kritisk bokrecension ungefär.

Micael Grenholm

Jag kan givetvis inte rå för om någon annan än jag har hänvisat till mitt inlägg som en bokrecension. Jag har aldrig påstått att inlägget varit en recension av hela boken.

Detta ger mig huvudvärk. Att AA inte bemöter mirakelargumentet särskilt väl är alltså mitt fel, för jag borde ha insett att AA skulle nagelfara varje sekund av en av de ca 30 föreläsningar jag höll på ämnet förra året – och att det givetvis skulle vara föreläsningen som enbart ägnar några minuter åt mirakelargumentet snarare än exempelvis denna som ägnar en och en halv timme åt det.

Micael Grenholm

Mitt bemötande av mirakelargumentet anser jag självfallet håller – och förhoppningsvis kan det mildra Micaels huvudvärk med att kvaliteten i min kritik är helt upp till mig. Men det bör också vara tydligt från ovan att jag faktiskt tagit del av ett betydligt bredare bakgrund än endast några minuter.

Men…

Då biblioteket hade köpt in boken så tog jag och ändå läste igenom de för diskussionen relevanta kapitel, nämligen kapitel 1, 3, 5, 8, 9, 13 och 14 (resten kändes mindre relevant här). Föga förvånande så har jag absolut ingenting att ändra i min kritik av föreläsning och även nu då boken. Faktum är att jag skrev i princip hela detta inlägg innan jag läste dessa delar av boken. Det fanns inget undangömt argument som löser alla problem jag lyfter vad jag kunde hitta.


Nåväl, låt oss nu se vad svaret innehåller för faktisk argumentation och se om det framkommer något ytterligare som styrker Micaels påstående.

Att trippa runt elefanten i rummet med körsbärspajen

Micael börjar med att själv sammanfatta ett av huvudproblemen – nämligen att en samling anekdoter kan framställa saker och ting på ett annat sätt än hur det faktiskt ligger till. Han skriver:

VOTEB (vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön) är bara ett litet urval av alla tillfrisknanden som sker – och statistiskt osannolika händelser kan framstå som sannolika om vi bara plockar några få fall.

Micael Grenholm

Micael menar sedan att jag ifrågasätter om VOTEB över huvud taget existerar:

Än en gång ägnar sig alltså AA åt att ifrågasätta huruvida VOTEB överhuvudtaget finns, de kanske beror på felaktiga mätinstrument eller läkare som misstar sig. Som jag påpekade i mitt förra inlägg är detta en otroligt tunn invändning. Att VOTEB existerar är alltför uppenbart, en bättre strategi för ateisten är att argumentera för att de beror på okända naturliga fenomen.

Micael Grenholm

Detta visar att Micael inte riktigt tagit till sig om vad min kritik handlar om. Poängen med stycket som han citerade från min förra replik var inte att ifrågasätta att VOTEB finns. Poängen är att Micael påstår att det är osannolikt (dvs i premiss 4 i Dokumenterade Mirakler sida 231) att samtliga VOTEB kommer sig av misstag från läkare, mätfel, simulering av symptom eller hittills okända naturliga processer etc. Micael kan inte veta detta med sin metod – nämligen att samla in anekdoter – eftersom han inte har någon statistisk analys som tar hänsyn till hur stor sannolikheten är för falska positiver givet populationsstorleken och stickprovet i fråga. Det stycke som Micael citerar här handlar alltså om att Micael inte har någon grund – annat än rena gissningar – för att uttala sig om huruvida någon förklaring är mer eller mindre sannolik. Detta är alltså kritik mot det centrala argument där Micael går ifrån en samling anekdoter till att påstå att åtminstone någon av dem inte har en naturlig förklaring. Micael har inte gjort tillräckligt för att förkasta alternativet att samtliga fall beror på misstag av läkare som osannolikt – det är helt enkelt okänt.

Att det finns fall där man på individnivå inte kan förklara ett tillfrisknande ägnar jag en diskussion kring i ursprungsinlägget – och det invänder jag inte emot. Det kommer sannolikt alltid finnas fall man inte kan förklara på individnivå trots att man har ganska god förståelse på populationsnivå. Så i de fall där vi har ett på individnivå oförklarat tillfrisknande så har Micael rätt i att min hållning är att det rationella är att ha som nollhypotes att det beror på okända naturliga fenomen. Men detta måste förstås på två olika plan – dels kan det bero just på diskrepansen mellan individ- och populationsnivå. Detta har vi redan illustrerat i tidigare blogginlägg:

På en populationsnivå så vet vi att rökning ökar risken för lungcancer. Det betyder inte att man som individ garanterat kommer att få lungcancer om man röker, eller att någon som inte röker inte kan få lungcancer. Men i en population så ger rökning en ökning av antalet fall av lungcancer. Det är en förståelse på populationsnivå – det är oftast så vi förstår generella fenomen i allmänhet.

Så hur funkar detta på individnivå? Inte alltid så bra. I ett enskilt fall där en patient som rökt som har fått lungcancer så kan man inte veta att rökningen var orsaken till lungcancern. Det är fullt möjligt, till och med rimligt – men på en enskild individ kan vi inte avgöra om detta var en person som av slump hade utvecklat lungcancer även om personen inte hade rökt en cigarett i hela sitt liv. Kunskapen om en sjukdom går att applicera på folk i allmänhet – inte alltid ner på en enskild individ för att utröna orsak.

Anti-Apologetik – https://antiapologetik.wordpress.com/2020/03/12/fem-inte-sa-goda-anledningar-att-tro-pa-gud-del-3/

I detta exempel är alltså orsaken till cancern på individnivå okänd. Kanske berodde cancern i just detta fall inte alls på rökningen, utan till exponering av en annan kemikalie, eller kanske är det en olycklig spontan mutation. Det okända ligger här alltså i att vi har tre naturliga förklaringar som vi alla vet leder till cancer – men vi vet bara inte vilken av förklaringarna som är orsaken i just detta enskilda fall.

Den andra nivån som okända naturliga fenomen som vi kan prata om är alltså verkligt okända naturliga fenomen som vi ännu inte känner till – detta hamnar alltså i kategorin okänt/oförklarat och kan inte lämna den kategorin utan vidare evidens. Micael bistår inte med evidens i den riktningen, men försöker ändå hävda att man kan förklara det oförklarade med en förklaring [mirakel] som han ännu inte kunnat påvisa är möjlig. Jag förespråkar alltså den mycket mer ödmjuka hållningen av – ”jag vet inte”.

Problemet med att ifrågasätta mängden VOTEB genom att påpeka att slump finns är dels att osannolikhet och oförklarlighet inte är samma sak, dels att det slår tillbaka på naturalismen. AA använder termen osannolikt väldigt mycket, något jag själv inte gör. Det vi pratar om här är inte nödvändigtvis sådant som är osannolikt enligt vetenskapen, utan det som vetenskapen inte kan förklara. Visst kan de korrelera, men AA verkar tänka sig att det är på grund av att det är osannolikt som det framstår som ovetenskapligt.

Micael Grenholm

Mängden VOTEB säger ingenting eftersom vi helt och hållet saknar en statistisk analys. Hur många läkarundersökningar och tillfrisknanden från vilket Micael har silat fram sin samling finns? Min hållning har hela tiden varit att Micael inte kan prata om sannolikheter över huvud taget utan att ta tag i elefanten i rummet – avsaknaden av statistik. Om slumpen kan förklara den mängd VOTEB Micael har samlat in är tills vidare okänt – och kan inte betraktas som känt tills dess att någon form av analys som går djupare än magkänsla är gjord.

Jag likställer inte på något sätt oförklarat och osannolikt, jag tror att förväxlingen här beror på vad vi såg innan – att Micael inte uppfattade att kritiken kring sannolikheter handlade om när Micael bland annat drar slutsatsen att det är osannolikt att samtliga VOTEB beror på feldiagnosticeringar. Det är också ett svar på en vanlig föreställning bland religiösa – att osannolika sammanträffanden bara inte kan ske – så det måste vara övernaturligt. Jag menar inte alls på att osannolikt på något sätt skulle göra något ovetenskapligt – jag förstår inte alls hur denna tolkningen blev gjord.

Läkarna som har undersökt att exempelvis Maria Johanssons hörsel kommit tillbaka, att Jens Sjöströms hjärnskada försvann eller att Pär-Ola blev fri från ALS bedömer dock inte att det är ovanliga händelser. De ser dem som vetenskapligt oförklarliga, vilket är exakt varför jag har inkluderat dem som VOTEB. Jag håller med om att osannolikt inte betyder övernaturligt, men oförklarligt betyder inte heller osannolikt.

Micael Grenholm

Här blir vi igen presenterade för tre anekdoter. Alltså påstådda fall som inte är inom ramen för någon form av kontrollerad vetenskaplig studie, peer-review eller på något sätt reproducerat. Detta sätter återigen fingret på kärnan i min kritik – att detta är en samling anekdoter. Om vi för diskussionens skull skulle anta att det är korrekt att hävda att dessa tre anekdoter faktiskt är vetenskapligt oförklarliga (vilket jag argumenterar för att man inte kan hävda i ursprungsinlägget) så är de oförklarliga på individnivå – något vi vet kan ske även när fenomenen ryms inom förståelsen på populationsnivå.

Men om det trots allt skulle vara så att detta var en vetenskaplig studie, om det var så att vi inte kan vetenskapligt förklara dessa påstådda tillfrisknanden på vare sig populationsnivå eller individnivå – så är den korrekta slutsatsen: ”vi kan inte förklara detta”. Att vi sedan inte kan förklara något är inte en inbjudan att använda universal-”förklaringen” att det är ”övernaturligt” – det kräver någon form av evidens.

Nu ska man dock inte tolka detta som att jag påstår att det inte skulle finnas tillfrisknanden som faktiskt inte går att förklara – det påstår jag inte. Jag menar snarare att anekdoter inte riktigt räcker för att styrka det påståendet; för att verkligen undersöka något vetenskapligt måste man ställa upp faktiska vetenskapliga studier under kontrollerade former.

Om vi tittar på fallet med Pär-Ola som påstås varit diagnosticerad korrekt med ALS och sedan tillfrisknat vilket sammanfaller med påstådda religiösa upplevelser. ‘Påstådda’ eftersom vi inte har någon möjlighet att oberoende kontrollera dessa uppgifter. Om vi snabbt söker på spontan remission av ALS i litteraturen så får vi upp framför allt två exempel (här och här). Det finns heller inte något test som kan definitivt påvisa att patienten de facto har ALS. Vi kan alltså konstatera att i denna enskilda anekdot så finns det en risk att diagnosen är felaktigt ställd. Det finns också åtminstone ett par beskrivna fall av vad som tycks vara ALS men där man har observerat spontan remission, även om det är ytterst ovanligt. Micael tar upp i boken att spontan remission trots allt ändå betyder att tillfrisknandet är oförklarligt, men samtidigt så har vi redan i första inlägget diskuterat att extremt ovanliga fall är bland annat är svåra att studera – samt att de ibland ha lågt allmänintresse, så frågan är hur mycket försök som egentligen gjorts för att förstå dessa extremt ovanliga spontana remissioner. Men om vi går med på att spontan remission är ett oförklarligt tillfrisknande – så har vi ett ypperligt tillfälle här för Micael att pröva hypotesen om huruvida det finns något som helst kausalt samband mellan bönen och tillfrisknande – eller om det endast är slump. Utan detta är det snarare ett VOT.

Sammantaget är det synnerligen svårt att utifrån detta påstå att det inte rör sig om varken feldiagnosticering eller spontan remission helt oberoende av bön i det enskilda fallet. Problemet är återigen att man försöker bygga ett underlag genom en samling av orelaterade enskilda fall samt att Micael behandlar läkarundersökningar och diagnosticeringar som om de vore vetenskapliga studier.

Därtill är det inte bara AA som kan påpeka att slump existerar och att statistiskt osannolika saker inträffar – det kan även jag. Om AA skulle vara berättigad i att avfärda VOTEB med att säga att det osannolika händer, skulle jag med precis samma logik kunna bevisa att mirakler finns genom att säga att det osannolika händer. Nå, det gör jag förstås inte – det är inget argument. Men varför skulle det då vara ett argument för naturalismen i AA:s händer?

Micael Grenholm

Återigen tycks Micael missförstå precis var i hans resonemang min kritik är riktad. När jag skriver att det osannolika sker när man samplar stora populationer eller som i detta fallet – populationer av okänd storlek som är potentiellt enorma, så försöker jag lyfta problematiken med en körsbärsplockad anekdotsamling jämfört med en kontrollerad studie – nämligen att sannolikheten för att ens uppmätta resultat är helt och hållet är slumpmässigt brus är totalt okänd. Jag avfärdar alltså inte VOTEB genom att hänvisa till att det osannolika inträffar, utan att Micael inte kan dra de slutsatser han gör – nämligen att uttala sig om huruvida det är osannolikt eller ej att samtliga av dessa fall skulle vara ett resultat av feldiagnosticeringar, mätfel eller andra slumpmässiga processer.

Micael har också fel i att man kan ”vända på detta resonemang” genom att påstå att osannolika mirakler sker, eftersom mirakel inte bara är osannolika – vi vet inte ens om de är möjliga eftersom Micael (eller någon annan) kunnat påvisa att mirakel är möjliga. Micael resonerar kring sannolikheten av det okända på sidan 235 i boken där han skriver:

”I tusentals år har människor hävdat att de beror på övernaturliga fenomen. Även om det skulle vara en falsk förklaring går den knappast att beskriva som okänd. […] Jag kan inte komma på ett enda exempel när vi utanför mirakeldebatten betraktar okända hypoteser som rimligare och mer sannolika än kända hypoteser.”

Dokumenterade Mirakler (2019) – s.235

Detta tror jag säger väldigt mycket om hur Micael resonerar. Att en ogrundad gissning över huvud taget är formulerad gör den på något sätt mer sannolik än 0, om den sedan är välkänd och populär så är den till och med rimlig och mer sannolik. För det låter som att Micael tror att hypoteserna är okända och inte orsakerna kring ett tillfrisknande, när det är tvärt om. Vidare är en vetenskaplig hypotes inte bara är en vild gissning, utan den ska dels vara falsifierbar och bör baseras på tidigare evidens. Micael tycks också ha vänt på principen av hypotesprövning. Inom vetenskap så utvärderar man inte sannolikheten för en hypotes, man förkastar hypoteser givet att sannolikheten är tillräckligt låg att eventuellt förkastande beror på slump. Att man sedan mer och mer håller en hypotes för sann är när den klarar att prövas upprepade gånger utan att förkastas. Micael försöker uttala sig om sannolikheten av att en hypotes är sann utan att ens ha prövat den, vilket är minst sagt ovetenskapligt.

Jag har heller aldrig påstått att detta på något sätt är ett argument ”för naturalismen”. Jag försöker inte samtidigt argumentera för naturalism och emot Micaels mirakelargument – det är två helt separata påståenden.
Att ta hänsyn till slumpmässigt brus, falska positiver, falska negativer och populationsstorlek är standardförfarande inom alla former av vetenskapliga studier. Att alla dessa parametrar är okända i Micaels samling är en av anledningarna till att vara mycket skeptisk till Micaels argument.

Slutligen – är det ”cherry picking” att jag bara pratar om vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön? Nej, för det filosofiska argument jag har konstruerat för miraklers existens, VOTEB-argumentet, inkluderar som höres VOTEB. Att det finns andra tillfrisknanden må vara sant, men det påverkar inte mitt argument. Det enda som behöver vara sant för att premissen där VOTEB ingår i argumentet, är att en ansenlig mängd existerar. Man kan inte anklaga mig för att plocka körsbär när jag bakar körsbärspaj!

Micael Grenholm

”Cherry picking” är inte det största problemet i sammanhanget av att Micael påstår att det finns enskilda medicinska fall av tillfrisknanden som sammanfaller med bön – utan det är främst ett problem när Micael börjar diskutera sannolikheter i relation till detta. Huruvida det är en ansenlig mängd är också något som inte riktigt går att hålla för sanning eftersom Micael endast plockat ut träffarna och ignorerar missarna. Att det finns andra tillfrisknanden är måhända inte ett problem för argumentet att enskilda medicinska fall av tillfrisknanden som sammanfaller med bön möjligen existerar. Men det räcker inte för att säga att de faktiskt existerar, att ett givet fall faktiskt är ett VOTEB eller vad de beror på eller resonera kring sannolikheter av olika förklaringar för dessa.

AA är ursäktad för att hen inte hänger med på detta, då jag inte går in så mycket på VOTEB-argumentet i presentationen (återigen, tidsbrist). Men det innebär också att folk inte kan hänvisa till AA:s blogginlägg som om mitt resonemang vore punkterat.

Micael Grenholm

Jag är inte övertygad om att detta är fallet. Jag anser att Micaels argument inte håller av flera anledningar – men inte av de anledningar som Micael tycks ha tolkat att min kritik är riktad emot. Jag får förtydliga detta ytterligare.

Micael fortsätter sedan med att citera mig när jag särskiljer två betydelser av oförklarligt till vilket han invänder:

Det här stämmer inte. Hade AA läst boken eller lyssnat på en av mina föreläsningar där jag hade mer tid på mig hade hen vetat att min definition av VOTEB är att de är vetenskapligt oförklarliga enligt vår nuvarande vetenskapliga kunskap. De kan alltså både vara tillfrisknanden som aldrig kommer kunna förklaras naturliga (för att de beror på något övernaturligt) och tillfrisknanden som har naturliga förklaringar som vi ännu inte har hittat.

Micael Grenholm

Min invändning här var alltså inte mot Micaels definition av ”oförklarligt” utan hur Micael framställer det. Jag har hört att Micael använder ”oförklarligt” i betydelsen enligt ovan, men här menar jag på att Micael ofta i dessa sammanhang framställer dessa VOTEB som om de faktiskt vore mirakel – implicit då alltså faktiskt omöjliga att förklara med naturliga förklaringar. Huruvida det finns några VOTEB som aldrig kommer kunna förklaras naturliga är okänt och alltså något som går i strid mot bokens titel. Att ge boken titeln ”Dokumenterade Mirakel” insinuerar tämligen tydligt att det är en samling (även om det inte är alla, eller långt ifrån alla) av VOTEB som aldrig kommer kunna förklaras naturliga. Men jag förstår att en alternativ titel av ”Dokumenterade, för tillfället, av läkare möjligen oförklarade tillfrisknanden som sammanfaller med bön, där jag tror att ett subset är övernaturliga” inte är lika catchy.

Detta är ingen central invändning från min sida utan snarare en implicit kritik mot titeln av boken samt att klargöra för mina läsare hur jag ser på ordet ”oförklarligt” i diskussionen.

I nästa citat kommer vi dock direkt till en av de centrala punkterna av kritik från min sida:

Vad som är vad är omöjligt för oss att veta enbart utifrån ett vetenskapligt empiriskt studium, här kommer filosofi in och det är därför VOTEB-argumentet för mirakler är ett filosofiskt argument, där jag anger skäl till att det är osannolikt att alla VOTEB som finns har okända naturliga förklaringar (vilket ofrånkomligen är naturalistens position).

Micael Grenholm

Det är precis här som kritiken kring ”cherry picking”, anekdotsamling (jämfört med vetenskaplig studie) samt frånvaron av statistik kommer in. Micael kan omöjligen av detta underlag skatta sannolikheten för att alla VOTEB som finns har okända naturliga förklaringar. I en vetenskaplig studie under kontrollerade former är detta åtminstone teoretiskt möjligt att göra – för Micael är detta inte bara praktiskt omöjligt utan även teoretiskt omöjligt. Om man inte kan påvisa att det är osannolikt på ett mer konkret vis än magkänsla eller gissningar från en lekman (vad gäller medicinsk forskning) – så kan man inte förkasta alternativet att alla VOTEB som finns har okända naturliga förklaringar (där vi alltså inkluderar exempelvis feldiagnosticieringar vilket betyder att det över huvud taget inte rör sig om ett tillfrisknande). Det är också rationellt nödvändigt att hålla detta som nollhypotes – som utgångsläge – då okända naturliga förklaringar uppenbarligen har förekommit, något vi inte kan säga om det övernaturliga.

Alltså, återigen behöver man först påvisa att ett övernaturligt tillfrisknande är möjligt innan man ens kan använda det som en kandidat till alternativ förklaring.

Det är på grund av att VOTEB kan tolkas på två olika sätt som det inte heller är kontroversiellt att säga att VOTEB finns – om du plockar upp Dokumenterade mirakler och bläddrar till kapitel nio ser du att Christer Sturmark håller med mig om det. AA verkar tro att jag har bakat in förståelsen av VOTEB som mirakulösa (dvs fenomen som aldrig kommer få en naturlig förklaring) in i själva definitionen av VOTEB. Och då förstår jag att AA tycker att mitt argument är dåligt, för i så fall är det ett cirkelargument. Men det är inte så mitt argument ser ut, och hade AA spenderat mer tid åt att ta del av vad jag faktiskt säger hade hen insett det.

Micael Grenholm

Jag har inte påstått att VOTEB inte existerar eller att det skulle vara kontroversiellt, men det betyder inte att jag nödvändigtvis accepterar att Micaels exempel är övertygande VOTEB. Den centrala kritiken i båda mina tidigare inlägg handlar i grund och botten om vilka slutsatser Micael drar av dessa anekdoter.
Jag har inte uppfattat Micaels argument som ett cirkelargument, utan problemet ligger i de antaganden och ogrundade premisser som Micael ställer upp. Micael tycks tolka att det som att min kritik grundar sig på ett påstående att VOTEB definitivt inte skulle existera eller jag skulle påstå att Micael i argumentet från början likställer VOTEB med mirakel – men det är inte alls det jag påstår.

Men jag kan återigen förtydliga detta: att jag inte har något problem med att det skulle existera enskilda fall av hittills oförklarliga tillfrisknanden som sammanfaller med bön – tvärt om skulle jag tycka det var tämligen märkligt om det inte gjorde det. Det har absolut ingen betydelse för vare sig min kritik mot Micaels argument eller min världsbild.

AA illustrerar sedan sin tidigare poäng om att VOTEB i själva verket är osannolika händelser med ett fiktivt fall där en person som är blind ser igen, det beror på ett naturligt tillfrisknande som läkaren missar, läkaren bedömer det som oförklarligt.

Micael Grenholm

Nej, jag påstår inte att VOTEB i själva verket är osannolika händelser. Men det är fullt möjliga alternativ som potentiellt skulle kunna förklara ett VOTEB. Det skulle kunna vara så att samtliga VOTEB är av denna karaktär – men Micael har ingen klar metod för att avgöra detta. Micael förpassar detta till ”osannolikt” till fördel för en förklaring han ännu inte kunnat påvisa ens är möjlig – nämligen en övernaturlig förklaring. Syftet med detta exempel är att konkretisera de potentiella naturliga förklaringar som Micael måste ta hänsyn till och som riskerar att ha en mycket hög frekvens med tanke på tillvägagångssättet. Det är ett exempel som illustrerar feldiagnosticeringar som vi diskuterat tidigare.

Att läkarna gör fel är alltså trumman som AA om och om igen vill slå på. Och som jag skrev i mitt förra inlägg är det en otroligt svag invändning – AA vill framställa det som sannolikt att jag genom att ”enbart” ge exempel på VOTEB som stöd för mitt VOTEB-argument lyckas välja ut massa läkare som gör fel, och när andra läkare och forskare granskar resultaten gör de också fel. Detta förutsätter antingen ett underkännande av stora delar av den medicinska vetenskapen, där det inte längre handlar om läkare som gör ett fel på miljonen utan läkare som inte begriper vad de håller på med och inte kan upptäcka misstag i efterhand, eller så förutsätter felslutet ”ingen sann skotte” där det just råkar vara alla VOTEB där tabbarna görs, men i övrigt kan vi lita på att läkare på det stora hela begriper vad de gör.

Micael Grenholm

Micael anser att detta är en svag invändning trots att det punkterar hela premissen (4) för hans centrala argument att det är osannolikt att samtligavare VOTEB är okända naturliga förklaringar eller feldiagnosticeringar. Micael tycks tycka att detta är en svag invändning eftersom han tycks misstolka detta som att jag påstår att det faktiskt rör sig om feldiagnosticeringar. Men det är inte alls det jag påstår – det jag påstår är att Micael med sin metod omöjligen kan uppskatta hur sannolikt detta är. Har Micael tagit hänsyn till hur ofta en feldiagnosticering görs? Har Micael tagit hänsyn till hur många feldiagnosticinergar man bör förvänta sig i den population ur vilken Micael har plockat sina enskilda fall? Hur många feldiagnosticeringar bör man förvänta sig av slump i ett sådant urval?

Detta kommer återigen tillbaka till ”gumball-analogy” som jag tidigare hänvisat till. I analogin där vi har en burk med bollar av okänt antal, antalet bollar är antingen ett jämnt eller ojämnt tal. Om Micael påstår att antalet bollar är jämnt, och jag hävdar att Micael inte kan veta detta och således förkastar Micaels påstående att antalet bollar är jämnt – så betyder det inte att jag påstår att antalet bollar är udda

Likaså, att jag förkastar Micaels påstående att samtliga VOTEB inte är på grund av feldiagnosticeringar betyder inte att jag påstår motsatsen att samtliga VOTEB är på grund av feldiagnosticeringar. Just på grund av att Micael har plockat in ett antal anekdoter och inte gjort en vetenskaplig studie under kontrollerade former så har Micael inte några goda rationella grunder att göra ett sådant påstående.

Att Micael anser att detta är en svag invändning förefaller självklart då det vore förödande för Micaels argument att erkänna detta som en legitim invändning. Men jag ser inte hur Micael på ett övertygande sätt bemöter denna invändning i det tidigare inlägget som han länkar här, eller i boken. Förhoppningsvis har jag ytterligare tydliggjort min kritik i detta inlägg.

Micael tycks inte uppfattat att jag redan i första inlägget använde ett exempel där det är fullt statistiskt möjligt att man med en mycket överdriven optimistisk syn på läkares pricksäkerhet och yrkesskicklighet ändå skulle kunna landa i en tämligen stor samling anekdotiska tillfrisknanden. I mitt exempel så var jag ohyggligt snäll mot läkare och gav dem en felfrekvens på 1 på miljonen vid diagnos, när verkligheten kanske snarare ligger någonstans närmre 1/20. Även om vi har en ytterst låg frekvens av feldiagnostieringar kan man givetvis fiska upp samtliga av dessa om man aktivt letar efter saker som sticker ut ifrån det normala. Micael tydliggör att han inte riktigt tycks uppfatta denna problematiken genom att säga:

AA vill framställa det som sannolikt att jag genom att ”enbart” ge exempel på VOTEB som stöd för mitt VOTEB-argument lyckas välja ut massa läkare som gör fel, och när andra läkare och forskare granskar resultaten gör de också fel.

Micael Grenholm – emfas från citatet tidigare.

Detta är precis vad problemet är med en anekdotsamling som endast består av utvalda fall av en viss karaktär som styrker Micaels tes, ur ett urval av potentiellt hundratals miljoner och åter hundratals miljoner av diagnosticeringar – att dessa mycket väl kan sammanfalla just med feldiagnosticeringar – något Micael egentligen inte tycks förneka.

Micael menar på att jag med denna invändning skulle underkänna hela den medicinska vetenskapen och att jag skulle insinuera att läkare är totalt inkompetenta – ”inte vet vad de håller på med”. Men tvärt om så är min invändning lika stark även om vi upphöjer läkare till en helt övermänsklig förmåga. För att Micaels invändning här ska vara relevant så behöver han inte bara lyfta läkare från att göra fel från 1/20 till 1/ 1 000 000, utan han måste närma sig att läkare aldrig gör fel där sannolikheten för feldiagnosticering är lika med 0 (eller åtminstone så liten att Micaels urval är större än den totala mängd feldiagnosticeringar som någonsin gjorts i hela världen). Om Micael har något som ens kommer i närheten av en realistisk uppskattning av hur ofta en felaktig diagnos ställs så måste han komma med någon annan invändning.

När jag skrev Dokumenterade mirakler räknade jag med att de flesta ateister likt Christer Sturmark skulle ange filosofiska skäl till varför de tror att alla VOTEB beror på okända naturliga fenomen. Det förvånar mig att så många istället vill argumentera för att VOTEB inte egentligen finns för läkarna har begått massa misstag. Det torde innebära att det är väldigt svårt för många ateister att följa ditt bevisen leder: accepterar man att läkare för det mesta gör korrekta bedömningar, är det väldigt svårt att fortsätta vara ateist.

Micael Grenholm

Min kritik är inte alls centrerad kring att VOTEB inte egentligen finns, vilket jag förhoppningsvis förtydligat ytterligare i detta inlägg. Jag följer givetvis dit evidensen leder, och det Micael presenterat hittills är inte evidens för något övernaturligt, än mindre någon gud. Jag vidhåller att även om man accepterar att läkare för det mesta (eller till och med mångfaldigt många gånger oftare än vad som är realistiskt) ställer rätt diagnos så är det omöjligt för Micael att dra slutsatsen att alla VOTEB inte kan ha en okänd naturlig förklaring eller bero på feldiagnosticeringar.

Att Micael anser att en samling anekdoter där en lekman anser att det är osannolikt att dessa anekdoter inte skulle förklaras av Micaels religiösa uppfattningar är bevis som leder till slutsatsen att en gud existerar förefaller synnerligen oförenligt med rationellt tänkande.

Det är svårt att komma ifrån känslan av att hela argumentationen som Micael för är överflödig – det hela kokar ändå ner till Micael – helt oberoende av anekdotsamlingen – antagit att det är möjligt att övernaturliga fenomen sker och att de är sannolikare än det okända eftersom någon har formulerat gissningen.

Sammanfattning

Micaels centrala argument i boken är :

1: VOTEB beror antingen på naturliga eller övernaturliga fenomen.

2: Naturliga fenomen som förklarar VOTEB är okända

3: Många VOTEB finns

4: Sannolikheten att samtliga VOTEB beror på okända naturliga fenomen är mycket låg

5: Alltså är sannolikheten att minst ett VOTEB beror på övernaturliga fenomen mycket hög.

6: Alltså är det mycket sannolikt att övernaturliga fenomen finns

Dokumenterade Mirakler (2019) – s. 231

Större delen av min kritik i detta och föregående diskussion är riktad mot premiss 4, och i mindre grad premiss 2 och premiss 3. Premiss 1 är given, det konstaterar endast två alternativ. Alltså förkastas slutsatserna 5 och 6 som icke säkerställda.

Vad jag inte säger – men som Micael har tolkat att jag säger:

  • Att det inte existerar tillfrisknanden som inte går att förklara
  • Att filosofisk naturalism är sann (eller falsk)

Vad jag säger – som Micael inte bemött på ett övertygande sätt vare sig här eller i boken:

  • Premiss 4 är inte sund, det går inte utifrån Micaels metod att skatta denna sannolikhet.
  • Det går inte att åberopa förklaringar som inte kunnat påvisas möjliga
  • Premiss 3 är förmodligen sann av slump – motsatsen är belagd med bevisbörda
  • Premiss 2 är – anmärkningsvärd då vetenskapen inte har som ambition att förklara fenomen i ett n=1 perspektiv – utan fenomen generellt.
  • Läkarundersökningar och diagnosticeringar är inte vetenskapliga studier och kan inte behandlas som detta.
  • Många VOTEB är högst tveksamma om de över huvud taget är VOTEB

Micael tycks fått för sig att det är någon annans skyldighet att motbevisa hans påstående av övernaturliga tillfrisknanden – istället för att påvisa sitt påstående. Att man skulle behöva bevisa filosofisk naturalism för att förkasta hans påstående – detta är givetvis befängt. Ett klassiskt fall av att skifta bevisbördan.

Publicerad av veganbiologist

Vegan with a PhD in Molecular Genetics

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: