Apologeter läser Dawkins – Del 8

Vi har nått sista kapitlet, kapitel 10, i boken och därmed sista delen av när podden Till trons försvar läser Richard Dawkins bok ‘Illusionen om Gud’. Det har blivit en ganska så lång serie – längre än jag först trodde.

De tidigare inläggen om tidigare avsnitt och kapitel hittas här:
Del 1 – Kapitel 1
Del 2 – Kapitel 2
Del 3 – Kapitel 3
Del 4 – Kapitel 4
Del 5 – Kapitel 5 och 6
Del 6 – Kapitel 7 och 8
Del 7 – Kapitel 9

Ett välbehövligt gap

Avsnittet börjar med att presentera vad kapitlet handlar om, och Dan och Anna tycks tolkat huvudpoängen med detta avsnitt på ett helt annat sätt än vad jag gör:

Men det handlar ju lite om att människan behöver gud som tröst.

Anna

Endel människor säger att svaga människor behöver en tro – lite snuttefilt sådär.

Dan

Det som Dan och Anna påstår att kapitlet handlar om – varför gudstro finns hos människan enligt Dawkins, har redan behandlats i kapitel 5, varför skulle han skriva detta kapitel igen?

Dawkins kapitel heter ”A much needed gap?” och i inledningen skriver Dawkins:

Does religion fill a much needed gap? It is often said that there is a God-shaped gap in the brain which needs to be filled: we have a psychological need for God – imaginary friend, father, big brother, confessor, confidant – and the need has to be satisfied whether God really exists or not. But could it be that God clutters up a gap that we’d be better off filling with something else? Science, perhaps? Art? Human friendship? Humanism? Love of this life in the real world, giving no credence to other lives beyond the grave?

Richard Dawkins, The God Delusion (2006), Kap 10, s. 388-389

Så som jag tolkar Dawkins här är att om nu den här gud inte finns – vilket han argumenterat för i kapitel 4, men om vi nu har evolverat ett slags behov av gud, vilket han argumenterat för i kapitel 5, så måste ändå detta behov tillgodoses även när gud inte finns och uppfyller detta behov. Han fortsätter:

Historically, religion aspired to explain our own existence and the nature of the universe in which we find ourselves. In this role it is now completely superseded by science, and I have dealt with this in Chapter 4. By exhortation I mean moral instruction on how we ought to behave, and I covered that in Chapters 6 and 7. I have not so far done justice to consolation and inspiration, and this final chapter will briefly deal with them.

Richard Dawkins, The God Delusion (2006), Kap 10, s. 389

Det vill säga, historiskt så har religion fyllt behovet av förklaring, livsinstruktioner (moral), tröst och inspiration. Dawkins skriver här hur behovet av förklaring har blivit tillgodosett genom vetenskap, samt att han i kapitel 6 och 7 redogjort för behovet av moral. Detta lämnar kvar tröst och inspiration vilket han menar redogöra kring i detta kapitel.

Sammantaget tolkar jag detta kapitel som ett ”inspirationstal” för hur man som ateist kan finna tröst, finna inspiration och värde i livet utan gud. Dawkins utgångspunkt är att människan har ett evolutionärt betingat behov av detta – och ger förslag på vad man kan ersätta gud med i det avseendet. Han menar till och med att det kanske är till det bättre att vi fyller detta hål som en eventuell gudstro fyllt ut med faktiskt användbara saker såsom vetenskap eller litteratur och liknande.

Låt oss lämna det gapet öppet…

Eftersom premissen av kapitlet tycks missas, så lämnar vi denna kritik då jag annars skulle behöva upprepa den för varje enskilt argument, så efterföljande bemötande handlar om argument så som de presenteras oberoende av huruvida de passar in i sammanhanget av kapitel 10.

Han vill här – inte för att han har något resonemang över huvud taget – men ändå. Här vill han förklara varför människor tror på gud och sedan då självklart varför det är dumt och onödigt.

Anna

Som vi sett ovan så är detta – varför människor tror på gud – redan avhandlat tidigare i boken. Detta kapitel handlar som jag tolkar det om hur vi nu går vidare utan gud – detta kapitel är inte särskilt polemiskt – den delen av boken är förbi.

Han menar att tröst kan vara verklig, alltså att tro på en gud skulle kunna fungera och hjälpa människor men det betyder nödvändigtvis inte att trösten är sann, han menar då självklart att falsk tröst kan trösta. Det får man ju hålla med honom om, falskt tröst kan också trösta.

Anna

Detta håller jag med om, men påpekar här att Anna tycks gjort en tvärvändning vad gäller detta, om vi minns Kapitel 5 där Anna sa:

Men jag undrar i det här läget om det inte är så att folk faktiskt upplever tröst av tron för att det är mer än just bara tro.

Anna i del 5

Där Anna använder religionens tröst som argument för att den skulle vara sann. Men jag ser det bara som positivt om Anna numera förkastat detta argument som ohållbart.

Men istället följer ett mindre övertygande argument för guds existens, nämligen:

Men för mig är det mer det här uppenbara behov som människan har av att söka någonting utanför sig själv, något större som faktiskt talar för att en tro på gud är någonting sant. Att vi är programmerade till det här som han kallar för tröst, vi är programmerade till gud för att gud är den som jag tror har skapat oss. Det talar för sanningshalten i det hela tycker jag.

Anna

Jag ser inte riktigt ett färdigt argument här, snarare ett påstående utan uppbackning. Det låter som att Anna menar att människans känslomässiga behov av tröst – vilket för Anna tycks uppfyllas av en tro på gud, är ett argument för att den tron korresponderar med verkligheten. Men hur ett behov av tröst på något sätt leder till slutsatsen att en gud existerar är tämligen oklart, det är ett ogiltigt argument då slutsatsen inte följer av premissen – någonting saknas. Kanske kan Anna utveckla detta till ett faktiskt argument.

Anna nämner sedan att Dawkins diskuterar skärselden – vilket är en katolsk lära och således inte delas av TTF frikyrkliga tro. TTF verkar genomgående tycka att det är ”dumheter” när Dawkins tar exempel ur katolsk tro – som är den största kristna inriktningen – endast för att TTF inte delar den tron. Inget argument alltså.

Jag tror inte han skulle störa sig lika mycket på den tron jag praktiserar faktiskt, för jag står inte för de åsikter han tar upp

Anna

Det är möjligt att Dawkins inte tycker att de åsikter Anna har inte är vad Dawkins tycker är de allra mest problematiska. Men Dawkins argumenterar för att religionen i sig är skadlig och att det högst sannolikt inte existerar någon gud – dessa två poänger – som är huvudpoänger i boken – är oberoende av Annas åsikter och den individuella tron hon praktiserar. Den kristna religionen som helhet kan fortfarande generellt ge upphov till ”dåliga” beteenden eller åsikter även om den inte yttrar sig så i just Anna. Detta är ett genomgående problem att TTF ständigt försöker motbevisa generella påståenden med enstaka anekdoter.

Anna bemöter diverse påståenden på marginalen som att kristna skulle vara mer rädda för döden – något jag inte kan hitta i boken, vilket Dan och Anna tror att motsatsen är sant. Jag kommenterar inte detta mer än så då jag ser det som helt ovidkommande för den större diskussionen här. Likaså Annas kommentar om dödshjälp och abort vilket bemöts något i tidigare avsnitt. Anna utvecklar det inte tillräckligt för att det ska bli en diskussion om moral och etik.

Anna avslutar sitt segment med att konstatera att hon inte riktigt förstå argumentationen i sista kapitlet. Hon tänker sig som vi sett tidigare att själva psykologiska behovet av tröst, samt att människan har delvis tillgodosett detta behov med hjälp av tro på olika gudar, på något sätt är evidens för att dessa gudar existerar. Det ena leder inte till det andra vilket vi sett tidigare – men hon tycks förvänta sig en alternativ förklaring av Dawkins för varför dessa behov finns hos människan, något som kapitlet inte handlar om. Att hon inte förstår argumentationen beror nog på att hon ser en annan fråga än den som diskuteras i kapitlet som viktig och verkar tycka det skulle vara självklart att diskutera den frågan eftersom hon ser det som ett argument för guds existens – något det inte är.

Att ge tröst är ett uttryck för empati där en annan individ försöker lindra någons psykologiska lidande efter exempelvis ett dödsfall eller förlust. Själva behovet av tröst är alltså egentligen psykologisk stress eller negativa känslor, för vilka tröst skulle lindra. Andra djur än människan tycks uppvisa stressfulla beteenden efter en gruppmedlems död – det vi hos människor kallar att sörja. Det är således inte särskilt förvånansvärt att människan uppvisar dessa beteenden då det finns hos flera andra djurgrupper (taxa). Själva tröstandet existerar också hos andra djur, exempelvis schimpansen, vilket heller inte är särskilt förvånande då empati är inte en unik egenskap hos människan.

Dan fortsätter sedan att dra en personlig anekdot om hur han blev troende. Han utvecklar inte mer än att säga att ”gud kom till honom på ett sätt som gjorde det självklart att han existerar” vilket för mig är otydligt exakt vad det betyder. Dan försvarar denna odetaljerade anekdot:

Ett argument då som retar gallfeber på ateister, för att det där har jag hört många gånger, kom inte dragande med dina egna erfarenheter som bevis, säger de. Jag ska sluta göra det som ateister gör det samma, speciellt herr Dawkins som drar många erfarenheter i den här boken

Dan

Dan tycks fått intrycket att ateister på något sätt skulle bara tycka illa om anekdotisk bevisföring. Detta är ett problem om man gör uttalanden om den externa verkligheten – som när man hävdar att gud existerar – eftersom vi inte kan verifiera eller undersöka denna formen av evidens. Vill man läsa mer om problematiken kring anekdotisk bevisföring så kan man följa debatten kring boken ‘Dokumenterade mirakler’ som gås igenom här, här och här. För Dan må personlig erfarenhet vara en erfarenhet, men för mig och alla andra är det hörsägen. Vi kan inte undersöka anekdoten eller oberoende verifiera att den har hänt. Vi är beroende av Dans upplevelse och framför allt hur Dan tolkar sin upplevelse. Dan är subjekt för upplevelsen och vi kan således inte objektivt undersöka den – vilket är ett problem om man vill vetenskapligt undersöka något.

För triviala vardagliga skeenden så accepterar vi ofta anekdotisk bevisföring som tillräcklig, men gällande vetenskapliga, extraordinära eller händelser av stor betydelse gör vi det inte. Utan exempel är det svårt att gissa vad Dan menar att Dawkins använder anekdotisk bevisföring för, för något annat än trivialiteter. Jag känner inte til några exempel på när han gör någon stor poäng baserat på anekdotisk bevisföring. Detta förefaller som att Dan tycker att anekdotisk bevisföring är sunt och kan inte förstå att det finns goda skäl att anse att anekdotisk bevisföring inte är pålitligt. Han verkar vara av uppfattningen att ateister skulle ”störa sig på det” snarare än att ha goda epistemologiska skäl.

Alternativt förstår Dan att det är en opålitlig bevisföring och gör i så fall ett ”tu quoque”-felslut. Om ateister använder dåliga argument så är det ingen anledning för Dan att använda dåliga argument lika lite som om Dan använder dåliga argument så kan jag göra det. Den korrekta vägen är att poängtera om någon använder ett dåligt argument och påvisa varför.

Det är något av en berg- och dalbana att lyssna på avsnittet för stundtals så tycks Dan visst ha gjort mer eller mindre samma tolkning som jag av kapitlet, men som vi såg tidigare, så gäller inte alltid denna tolkning:

Jag tror att tanken är att visa oss då hur religionen fyller rummet inom oss som annars saknar svar

Dan

No True Scotsman

I förra inlägget så konstaterade jag att det tycks vara omöjligt att beskriva kristendom utan protester från någon halva av religionen. Ett omvänt fenomen är när man hävdar att andra kristna människor sannerligen ”inte är riktiga kristna” när de agerar på ett sätt som inte är förenligt med den egna bilden av kristendom – detta kallas no true scotsman – ”eller ingen sann skotte”.

Vissa människor har försökt klistra en kristen tro på Hitler till exempel när man försökt göra honom till en kristen man. Det är ju lika troligt som att jag hävdar att Dawkins är en varmt troende muslim. En varmt troende kristen gör inte sådana saker eller hade i alla fall haft fruktansvärda problem att göra sådana saker som Hitler gjorde. Däremot kan säkert människor som är långt ifrån gud ställa till med sådana här tokigheter. Jag tycker Dawkins borde ta sig en rejäl titt på samhällen där man har förskjutit gud, hur har det gått där? Hur går det i Sverige just nu?

Dan

Huruvida Hitler vad troende kristen eller inte är oklart, men de förefaller märkligt att kunna uttala sig om någons övertygelser utifrån deras handlingar. Dawkins däremot kan vi fråga – till skillnad från Hitler som är död, och jag tror han hade protesterat högljutt om Dan påstod att han var troende muslim. Människor kan ha väldigt olika uppfattningar om vad deras gud påstås vilja, det är säkert inte särskilt svårt att hitta en kristen grupp som inte anser att Dan och Anna är kristna på riktigt – men vad spelar det för roll? Innan apologeter kan presentera en pålitlig metod att först visa att gud existerar, samt hur man pålitligt kan veta vad denna gud vill och kommunicerar till människan – så är vi tvungna att gå på människors självidentifiering (i avseende på deras identitet). Om det inte finns någon metod att avgöra om gud finns eller vad gud vill – hur kan man då avgöra vem som är kristen ”på riktigt” utöver deras självidentifiering?

Dan har dock inga problem med att tänka sig att folk som är ”långt ifrån gud” skulle ställa till med ”sådana här tokigheter”. Förutom det ytterst märkliga att referera till etnisk rensning/folkmord som ”tokigheter” så tycks gud själv i GT knappast motsätta sig folkmord, snarare är det ibland vad som beordras av gud.

De samhälleliga konsekvenserna av påståenden kring guds existens är vidare totalt oberoende av påståendets sanningshalt. Om vi skulle kunna påvisa att gud faktiskt inte existerar och detta av någon outgrundlig anledning hade lett till en humanitär katastrof utan dess like, en perfekt dystopi – så är påståendet sant alldeles oavsett vilka konsekvenser det har. Det är alltså oklart vad Dan försöker säga med detta i sammanhanget – huruvida Dan anser att samhällen som är mer sekulära är mindre trevliga är totalt irrelevant för huruvida gud faktiskt existerar. Personligen tycker jag dock det verkar betydligt trevligare att leva i Sverige idag än för 200 år sedan när kristendom hade en betydligt starkare roll i samhället.

Så vad ser vi om vi gör som Dan säger, tittar på samhällen ”där man förskjutit gud” (vilket vi får översätta till hög grad av sekularisering/ hög proportion av ateism/icke-religion)? Även om det är totalt irrelevant för frågan huruvida gud existerar (vilket är premissen för boken) så tycks Dans insinuerade påstående inte riktigt stödjas av statistik. Ateism/icke-religion tycks korrelera positivt med både fred, human development index, successful societies scale och bästa länder att bli mor i. Medan det korrelerar negativt med t ex antalet mord (källa). Intressant nog är dessutom en uppgång av sekularism följt av en uppgång i ekonomisk tillväxt och utveckling (källa).

Korrelation betyder inte kausalitet, vi kan alltså inte säga att sekularism/ateism leder till välstånd och bättre samhällen, men vi kan säga att samhällen som har högre grad av sekularism/ateism och har högre välstånd och bättre samhällen – det är en viktig skillnad. Dan ber oss titta på samhällen som ”förskjutit gud” och vi hittar samhällen med lägre ekonomisk tillväxt, högre andel mord, värre för mödrar och mer våld. Vi kan inte med korrelationsstudier säga att sekularism kausalt alltid leder till ett bättre samhälle, men vi kan säga att datan inte stödjer att samhällen med hög grad av sekularism/ateism är sämre (med avseende på parametrar ovan).

Jag vill också poängtera att precis detta – att positiv samhällsutveckling bygger på bibeln och att människor tror på gud – är vad Dawkins bemötte i kapitel 7. Istället för att diskutera detta då så väljer man att ta upp det nu av någon oklar anledning. I det avsnittet så valde man istället att i det kapitlet fokusera på tolkningar av gamla testamentet och att bibeln inte alls är en moralbok eller att kristna samhällen inte alls säger något om samhällsutvecklingen. Detta är en helomvändning från detta avsnitt där man nu istället insinuerar att ett förskjutande av bibeln och gudstro leder till moraliskt förfall och sämre samhällen. Kanske kan man förtydliga vilket av dessa avsnitt som återspeglar deras verkliga uppfattning – då dessa förfaller inkompatibla.

Att vara ofödd och att vara död

Dawkins citerar Mark Twain som säger att ”vara död är inget annat än att vara ofödd” och man får respektera Mark Twain och herr Dawkins hur mycket man vill men jag tycker det är ett ovanligt korkat resonemang. Det som skiljer döden från ofödseln är att det sker ett liv emellan. […] Men jag hävdar med bestämdhet att vara död är annat än att vara ofödd. Hur kan noll plus ett helt liv vara lika med noll?

Dan

Det var något förvånande att Dan skulle reagera på just detta citat i boken. Dan tycks uppenbarligen inte hålla med om detta men hans anledning är inte speciellt tydlig. Då avsnittet avvikit från huvudpoängen i kapitlet ganska länge så får jag påminna om att detta handlar om hur människan finner tröst och inspiration i en värld där inte gud finns att fylla detta behov.

Detta citat brukar användas som en form av tröst för rädsla för döden givet att man inte är övertygad om ett efterliv. I princip bör det förstås som att ”jag hade inte ont av att inte vara född, så jag kommer inte ha ont av att vara död heller”. I avseendet att inte existera är för naturalisten döden och att inte ännu vara född identiska tillstånd – kroppen som utgör en själv existerar inte i universum vid båda tillstånden. Jag ska inte anklaga Dan för att missförstå detta med mening, men poängen av citatet ligger i själva tillståndet/erfarenheten att inte existera (det går självfallet inte att erfara att inte existera). Man kan argumentera för att det är en skillnad på resten av universum – men inte i erfarenhet – det blir mycket svårt att belägga. För att Dan ska med bestämdhet kunna hävda att det finns en kvalitativ skillnad i upplevelse av att vara ofödd och att vara död så måste Dan påvisa att det går att erfara något utan att existera i den materiella världen.

Jag tror att Dans negativa inställning till citatet ligger i att livet tycks enligt Dan inte räknas med i ekvationen. Dan tycks se döden som summan av livet och tillståndet av att inte ännu vara född. Men citatet syftar till att likställa döden och tillståndet ofödd, vad livet har för värde i den ekvationen har ingen betydelse för den relationen.

Sammanfattning och slutord

Vi har nått slutet på nu en 8 avsnitt lång poddserie om Dawkins ‘Illusionen om gud’. Genomgående så tycks Till trons försvar (TTF) tolkat varje kapitel som om de var fyllda av associationsskulds-argument och att detta skulle vara huvudpoängen i varje kapitel. Att detta inte är fallet borde vara uppenbart för vem som helst som läser boken med något mindre defensiva glasögon.

TTF tycks genomgående missa poängen av Dawkins resonemang och lyckas således inte ge ett trovärdigt försvar. De potentiellt intressanta diskussioner om sekularism, moral och guds existens uteblir eftersom man envisas med att tolka alla argument som associationsskuld. De motargument som presenteras innehåller argumentationsfel och är sällan särskilt övertygande och ibland rent motsägelsefulla mot tidigare påståenden.

Jag tycker ändå det har varit värdefullt att granska denna poddserie även om det blev ganska långt. Vi har hunnit få med en hel del viktiga poänger även om de ibland haft föga relevans för boken i fråga.

[Anna:] Man blir ju bara förvånad över att folk faktiskt tar den här boken på så stort allvar när man ser hur ihålig texten är, det är egentligen ingen vettig argumentation – dravel.
[Dan:] Skulle du uppmuntra kristna att läsa den?
[Anna:] Det beror nog på vilka det handlar om. Men generellt sett så tänker jag, har du varit troende en tid så läs den – absolut. Då kommer du nog bara bli glad över att se hur korkad han är i sin argumentation och förstå och tänka att ja men det här är inte alls något som undergräver min tro

TTF

Dan och Anna uppmanar kristna att läsa boken, och det gör jag med, det är klart värt en läsning. Efter att ha gått igenom denna poddserie så blir jag tagen av hur olika människor kan tolka samma text, stundtals undrar jag om de kan av misstag fått tag i en annan bok.

Det står klart att Dawkins argument inte kunde vederläggas under dessa 8 avsnitt av Till trons försvar. Snarare gjorde det mig – om möjligt – ännu mindre övertygad om att det skulle finnas några bra, rationella och sunda argument för guds existens.

Gud förblir tills vidare en illusion.

Publicerad av veganbiologist

Vegan with a PhD in Molecular Genetics

5 reaktioner till “Apologeter läser Dawkins – Del 8

  1. Dawkins gör flera misstag- till exempel att vetenskapen skulle komma med säkra svar vad gäller livets uppkomst.
    Vetenskapen kan inte förklara den ofantliga komplexa informationstätheten i DNA, och hur denna information plötsligt fick de övriga förutsättningarna för att kopiera sig själv och överleva på en urjord, som ju inte kan bevisas ha haft tillnärmelsevis så goda förutsättningar för livets uppkomst och fortlevnad som moderna laboratorier.

    (Dawkins skrev:
    ”Historically, religion aspired to explain our own existence and the nature of the universe in which we find ourselves. In this role it is now completely superseded by science” – Dawkins)

    Förklaringen är fortfarande att en intelligent designer ligger bakom uppkomsten av detta fantastiska som vi kallar liv.

    Gilla

    1. Jag kan inte minnas läsa att Dawkins menar på att vetenskapen har säkra svar på hur livet uppstod. Har du en referens till detta?

      Hur livet uppstår är oklart, även om det finns flera intressanta modeller. Att DNA är komplext och kompakt ryms inom förståelsen av modern evolutionsbiologi.

      Dawkins har dock rätt här i att vetenskapen har gett svar på vårt ursprung (inte detsamma som livets ursprung), som religionen tidigare har gjort. Vår föreståelse av evolution och kosmologi har gjort den delen av religion obsolet.

      Nej, det är ingen förklaring eller modell med några som helst evidens över huvud taget. Det är ett påstående, men inget som tyder på detta.

      Gilla

  2. A-a13) Det stämmer inte, tyvärr. I varje människa finns DNA.
    Dawkins skrev:
    ”Historically, religion aspired to explain our own existence and the nature of the universe in which we find ourselves. In this role it is now completely superseded by science” – Dawkins)

    Detta är tvärsäkert uttalande av Dawkins, som inte stämmer för fem öre, hur kommer det sig i så fall att så många som studerat dessa frågor kommer fram till att Gud eller en intelligent designer är förklaringen? Förklaringen är fortfarande att en intelligent designer ligger bakom uppkomsten av detta fantastiska som vi kallar liv. Och DNA är del av vår mänskliga uppbyggnad, och vetenskapen har inte ”completely superseded” en intelligent designer som upphov till den information som finns i DNA, och som är en förutsättning för vår uppkomst och fortsatta utveckling.

    Här är en video med bland annat experten på frågan Douglas Axe, informationsteoreti8kern och filosofen Stephen Meyer, mfl.

    Mvh Joel

    Gilla

    1. Detta är tvärsäkert uttalande av Dawkins, som inte stämmer för fem öre, hur kommer det sig i så fall att så många som studerat dessa frågor kommer fram till att Gud eller en intelligent designer är förklaringen?

      Nej detta är inte en korrekt representation av verkligheten. Den förkrossande majoriteten av experter på området är inte övertygade om att Gud eller en intelligent designer är involverad. Det är en liten minoritet av personer som håller på med denna typ av pseudovetenskap.

      Förklaringen är fortfarande att en intelligent designer ligger bakom uppkomsten av detta fantastiska som vi kallar liv.

      Nej, eftersom det inte finns några som helst evidens för detta. Vi har dock vetenskapliga modeller som förklarar hur komplexitet uppstår i biologi – nämligen evolutionsteorin.

      Och DNA är del av vår mänskliga uppbyggnad, och vetenskapen har inte “completely superseded” en intelligent designer som upphov till den information som finns i DNA, och som är en förutsättning för vår uppkomst och fortsatta utveckling

      Jo eftersom det inte finns något behov eller rum för en sådan designer i biologi. Kan förstå att man trodde detta på 1700-talet, men idag har vetenskapen spelat ur denna idé.

      Här är en video med bland annat experten på frågan Douglas Axe, informationsteoreti8kern och filosofen Stephen Meyer, mfl.

      Detta är föga övertygande. Meyer är en känd kreationist och beskriver evolution på ett anmärkningsvärt vis. Detta representerar en ytterst liten minoritet av folk i fältet – i prinicp försumbart. De är uppenbarligen drivna av religiösa övertygelser och inte vetenskap.

      Gilla

  3. A-a14____Att bejaka en designer är inte pseudovetenskap, A-a. Att bejaka en designer är ett vanligt förklaringsmässigt ramverk som många forskare har, även om det sällan kommer till uttryck i deras vetenskapliga artiklar. En majoritet- men inte en stor majoritet- av forskarna i världen avvisar ett sådant ramverk, till förmån för något annat ramverk, ungefär 60% enligt statistiken. Men det förklaringsmässiga ramverket som avvisar den traditionella positionen är också en filosofisk position, inte en vetenskaplig position.

    Det du gjorde nu var pseudovetenskap, A-a, eftersom du likställde en obevisad ateism, i fråga om uppkomsten av detta fantastiska som vi kallar liv, med vetenskap. Den filosofiska positionen är inte vetenskap. Och Dawkins gör samma filosofiska blunder (se A-a13, ovan).

    Och DNA är del av vår mänskliga uppbyggnad, och vetenskapen har inte ”completely superseded” en intelligent designer som upphov till den information som finns i DNA, och som är en förutsättning för vår uppkomst och fortsatta utveckling.
    Så förklaringen är fortfarande att en intelligent designer ligger bakom uppkomsten av detta fantastiska som vi kallar liv.
    ___________________________
    2) Evolutionsteorin är inte en teori som kan förklara livets uppkomst- du skrev:
    ” Vi har dock vetenskapliga modeller som förklarar hur komplexitet uppstår i biologi – nämligen evolutionsteorin.”- A-a

    #### Knappast. Evolutionsteorin är bara ett försök att beskriva livets förändringar _efter_ att livet uppstått.
    Och DNA är del av vår mänskliga uppbyggnad, och vetenskapen har inte “completely superseded” en intelligent designer som upphov till den information som finns i DNA, och som är en förutsättning för vår uppkomst och fortsatta utveckling.
    _______________________________________
    3)Du invände:
    ”Jo eftersom det inte finns något behov eller rum för en sådan designer i biologi. Kan förstå att man trodde detta på 1700-talet, men idag har vetenskapen spelat ur denna idé.”- A-a

    ### Knappast. Vetenskapen är bara en del av verkligheten, och den kan ges ett teistiskt, eller en ateistiskt ramverk, men det ateistiska ramverket saknar evidens och förklaringskraft och förklaringsräckvidd, så vi kan skala bort det med Occam´s razor.
    ___________________________
    4) Du skrev:
    ”Meyer är en känd kreationist” – A-a

    4.1) ### Nej, Stephen Meyer är inom rörelsen ID – Intelligent design.
    Här är hans imponerande CV: https://stephencmeyer.org/cv/

    4.2) Kreationismen, vare sig det handlar om young earth creationism eller Old earth creationism, är andra rörelser.

    4.3) Om du kollar från 13min 27 sek på den här presentationen ser du hur Meyer genom att använda samma metod som Darwin använde kommer fram till att en intelligent designer skapat livet, och han är verkligen inte ensam i att komma till den slutsatsen.

    4.4) Jämför gärna med den här föreläsningen om DNA och livets uppkomst med genetikern Georgia Purdom, som är kreationist. https://www.youtube.com/watch?v=0ACCIu3jPrc

    Dr. Georgia Purdom holds a PhD in molecular genetics from The Ohio State University. She formerly served as an assistant and associate professor of biology at Mt. Vernon Nazarene University. Dr. Purdom is the director of Educational Content and actively speaks and writes for Answers in Genesis.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: