Replik 2: Kristen i skolan – Anti-apologetik, cherry picking?

Inlägget kring konferensen ”Kristen i skolan” har väckt reaktioner, vilket givits respons till här. Hobbyteologen har skrivit ytterligare ett svar vilket detta inlägg avser att replikera på.

Kvalitativa och kvantitativa data

Hobbyteologens huvudsakliga kritik mot min reflektion kring ”Kristen i skolan” handlar om att jag bortser från kvalitativa data och endast ser till den kvantitativa datan. Hobbyteologen skriver:

Jag tycker inte att AA har satt sig in i och förstått betydelsen av de kvalitativa data som Claphamrapporten presenterar utan väljer att avfärda dem. Däremot sätter AA stor tilltro till de kvantitativa data och verkar utgå ifrån att siffrorna talar för sig själva.

Hobbyteologen

Anledningen till att jag främst fokusera på den kvantitativa delen av rapporten är eftersom jag diskuterade omfattningen av problemet. Kvalitativa data säger absolut ingenting om hur stor omfattning något sker, det säger endast något kring vad skeendet utgörs av.

Jag avfärdar inte den kvalitativa datan som tagits fram, eftersom jag inte ifrågasatte att kränkningar av elever med kristen tro över huvud taget förekommer, eller hur de enskilda individerna upplever en sådan kränkning. Just därför så såg jag heller inte någon poäng att lyfta fram den delen då den var ovidkommande för mitt resonemang.

Kvalitativ data är ett komplement till kvantitativ data som säger någonting om vad en kränkning betyder, men hur vanlig eller representativ en sådan upplevelse är, kan endast kvantitativ data ge svar på.

Att döma av de kvalitativa data som Clapham presenterar, vilket inte säger något om utbredningen men mycket om betydelsen, är lärarnas kristofobi mer chockerande, upplevd som mer utstickande, mer av en besvikelse på vuxna, än att barn mobbar barn

Hobbyteologen

Av ovan citat är det klart att Hobbyteologen är med på att den kvalitativa datan inte säger något om utbredningen.

Hobbyteologen tar sedan upp ett citat från en man som tappade sin kristna tro på grund av mobbing i skolan. Om vi endast hade kvalitativa data så hade vi inte vetat om detta var en enskild isolerad händelse som hänt en gång och sedan aldrig mer, eller om det är något som sker varje dag, något som går att dra generella slutsatser ifrån. Huruvida detta är en fråga för samhället i stort, eller om det är en fråga för en enskild skola i ett enskilt fall att hantera – hänger på omfattningen.

Cherry picking?

AA väljer systematiskt i sina debattinlägg att i stort sett avfärda eller i varje fall inte förhålla sig till dessa kvalitativa data, det vill säga intervjumaterialets betydelse. Det brukar kallas cherry-picking.

Hobbyteologen

Anledningen till varför jag inte fokuserade på kvalitativa data är given ovan, men avfärda den har jag inte gjort. Hobbyteologen menar att detta skulle vara Cherry picking (körsbärsplockning). Jag är noga med att inte begå några felslut i min granskning av svensk apologetik, men om detta upptäcks är jag tacksam om läsare påpekar detta. Om så skulle vara fallet så kommer jag givetvis korrigera detta och kommentera vad för felslut som begåtts. Jag anser dock inte att detta är ett fall av cherry picking på något vis.

Cherry picking innebär att man selektivt använder evidens för att driva en tes, och bortser från motstridiga evidens som skulle motsäga en sådan tes. Exempelvis om man endast väljer ut studier som visar något man vill hävda, och undviker att presentera studier som står i konflikt med vad man hävdar. Ett annat exempel är om man bara presenterar en del av en datamängd på ett vilseledande vis för att hävda något som inte skulle stödjas av hela datamängden.

Att diskutera de kvantitativa data från Claphamrapporten kan inte vara cherry picking i sammanhanget eftersom de kvalitativa data inte är i konflikt med den kvantitativa datan. Att bortse från den kvalitativa datan är inte cherry picking, men den kvalitativa datan är ett komplement som kan hjälpa att visa vad den kvantitativa datan representerar. Dessutom lyfter jag fram skolinspektionens rapport för att se datan ur ett större sammanhang – vilket är motsatsen till cherry picking.

Åter till mobbing

Det som upprörde deltagarna på den digitala konferensen Får kristna ta plats i skolan? var lärarnas mobbning (även om den är kvantitativt mindre vanlig) eftersom de bryter mot lärar- och vuxennormen när de mobbar. Detta är helt enkelt mer provocerande att den som är satt att skapa trygghet i klassrummet, gör motsatsen. […] Den som tror att betydelsen av vuxnas mobbning av barn är att likställa med barns mobbning av barn, har knappast förstått den roll som vuxna spelar för barn. När det dessutom är vuxna som har som yrke att ta hand om och undervisa barn i skolan blir det extra problematiskt.

Hobbyteologen

Som jag skrivit i samtliga av inläggen kring denna diskussion så invänder jag inte emot att det är förkastligt att vuxna mobbar barn – detta ska givetvis inte förekomma. Det jag invänder emot här, vilket jag försökte förklara i replik 1 är att jag ifrågasätter om fokus bör ligga på vem som utför mobbingen när den är som värst, snarare än att försöka förhindra att barn blir utsatta för mobbing. Vad Hobbyteologen också igen bekräftar här så är de flesta kristna elever som upplever sig mobbade för sin tro i skolan mobbade av andra barn.

Hobbyteologen menar på att man istället ska se till den minoritet av barn som blir mobbade av vuxna i skolan. Jag håller med om att det är värre att bli mobbad av en vuxen, men de barn som blir mobbade av andra barn blir inte mobbade av vuxna. Det vill säga, är man intresserad av att så få barn ska bli mobbade i skolan som möjligt tycks det vara de andra barnen man bör lägga sitt huvudsakliga fokus på. Att fokusera på lärarna handlar om kanske en allvarligare form av mobbing, men det är förhållandevis få elever som blir utsatta för detta. Bäst vore såklart om ingen mobbing alls förekom. Men som jag tagit upp i tidigare inlägg, så ifrågasätter jag om lösningen är att omforma undervisningen (till att exempelvis inkludera apologetik) i skolan samt ifrågasätta den sekulära skolan. Jag har också tidigare ifrågasatt huruvida dessa lösningar lagts fram som förslag om inte lärarnas mobbing var i fokus.

Hur samhället bör agera för att bekämpa mobbing beror givetvis på omfattningen och vilka grupper som eleverna upplever sig kränkta av. Detta är varför den kvantitativa datan ligger i fokus. Att exempelvis reformera hela den svenska skolan på nationell nivå kräver ändå att problemet är av en relativt stor omfattning. Om det skulle röra sig om en handfull elever så står inte lösningen i proportion till problemet.

För att detta inte ska bli en allt för stor återupprepning av tidigare inlägg så lämnar jag diskussionen kring själva mobbingen där.

Signifikans

Hobbyteologen fortsätter med att lyfta en diskussion kring statistiska signifikanstester och anklagar mig för att begå ett felslut kring detta:

Statistisk signifikans har länge varit en upplevd guldstandard inom samhällsvetenskaperna och man tenderar att blanda ihop statistiskt ”sanna” resultat med samhälleligt ”viktiga” resultat. En välkänd amerikansk professor, Deidre McCloskey, har under många år kämpat mot detta fenomen och menar att statistisk signifikans inte alls är samma sak som att resultaten är viktiga eller betydelsefulla.

Hobbyteologen

Detta är något jag håller med om, att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan två medelvärden betyder inte att det är en betydelsefull eller viktig skillnad.

Varför tar jag då upp det här? Jo, därför att AA gör ett liknande felslut när hen hänvisar till att det är ”endast” 22 procent av de kristna eleverna som blivit utsatta för mobbning av lärare. Problemet är helt enkelt att detta till synes lilla resultat tycks ha stor påverkan på hur eleverna i stort upplever sin verklighet – det ser man i det kvalitativa datamaterial som Clapham redovisar och AA bortser ifrån helt. Detta illustreras också väl med den indignation som andra kristna uttryckte under konferensen Får kristna ta plats i skolan?

Hobbyteologen

Detta anser jag dock inte riktigt är analogt till diskussion kring signifikanstester. Att något är statistiskt signifikant säger någonting om precisionen på mätningen; hur stor sannolikhet är det att uppmäta en lika stor skillnad av slump. Men att en skillnad är mätbar betyder som sagt inte att den är viktig eller stor. Men är något inte signifikant så betyder det att vi inte kan lita på att det faktiskt är en skillnad. Alltså går det inte att säga det omvända – att något inte är statistiskt signifikant betyder inte att man kan säga att det ändå är viktigt eftersom man inte vet om ens uppmätta skillnad är pålitlig.

Men det är inga signifikanstester involverade i dessa rapporter över huvud taget, utan Hobbyteologens poäng tycks vara att även om något sker i liten utsträckning så är det viktigt för den enskilde individen. Visst kan det vara så, självklart är mobbing fruktansvärt för den som blir utsatt. Men om man ska forma om innehållet i skolan så måste man ta kvantitativa data i beaktande, man kan inte anpassa hela den svenska skolan efter en enskild elev. Nu var det inte en enskild elev som blivit utsatt för mobbing av lärare, utan 9,1% (inte 22% som Hobbyteologen rapporterar, dock 23% om man räknar andelen av de blir mobbade totalt).

Enligt Skolverket (se Claphamrapporten) utgår definitionen av ”kränkning” från offret. Det eleven upplever som kränkande är en kränkning oavsett vad andra tycker.

Hobbyteologen

Detta är sant, men det betyder inte att det är helt oproblematiskt, men det säger också något om hur viktigt det är att komplementera med kvalitativ data samt med vilka förbehåll man bör tolka statistiken.

Att kristna blir upprörda av resultatet betyder knappast att de inte förstår statistik, det betyder att den minoritet av lärare som uttrycker kristofobi upprör starkt. De sviker sitt uppdrag. Det är, i McCloskeys anda, ett tecken på att resultatet är viktigt – inte som AA menar, en missuppfattning av statistik.

Hobbyteologen

Jag har aldrig påstått att kristna har missuppfattat denna statistik. Min huvudsakliga kritik handlar om hur man i konferensen diskuterar den sekulära skolan, ateism och neutralitet. Jag diskuterade sedan om detta hade någon koppling till att man fokuserade på lärares mobbing – trots att det var ca 9.1%. Att lärares mobbing upprör mer, eller diskuteras över huvud taget är inget jag invänder emot.

Sammanfattning

Jag upplever att detta ämne diskuterats mer än nog vid detta laget – det är trots allt endast en tangent till apologetiken. Men jag valde ändå att replikera på detta inlägg då jag välkomnar kritik – särskilt när det är specifika argumentationsfel som adresseras. Dock anser jag inte här att jag har begått någon cherry-picking eller förväxlat statistisk signifikans med relevans, vilket förklarats ovan.

Publicerad av veganbiologist

Vegan with a PhD in Molecular Genetics

2 reaktioner till “Replik 2: Kristen i skolan – Anti-apologetik, cherry picking?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: